Snart vardag igen

Då har ännu en helg flugit förbi. Attans vad den gick fort! Lite beror det kanske på att vi sov till halv ett idag...
Men ändå, trist att helgerna är så korta, känns som om vi aldrig får tillräckligt med tid med varandra, men så är det väl när man bor på varsitt håll. Jag tycker det är jobbigt, för det mesta i alla fall. Visst kan det vara skönt att vara ensam ibland, men inte så mycket som jag är, det är för mycket, för mig i alla fall. Känner mig alltid ledsen och nere när han har åkt, eller jag har åkt från honom.

Helgen har ju då bara rusat iväg och visst har vi haft trevligt. En lugn fredag med lite god mat och soffmys och på det en lördag med mera god mat samt också sällskapsspel med goda vänner. Det blev sent, därav att vi sov så länge idag.

Humöret är så långt nere idag att jag inte ens känner för att ta mig till dansen, men måste nog gaska upp mig och trava iväg. Det brukar vara roligt när man väl är där och det behöver jag nog. Vill inte deppa ihop alldeles, och mannen jag saknar finns ju kvar i mitt liv och det kommer andra dagar när vi ses igen.